Första bilresan

Detta skrev jag i går men blev så trött och det funkade inte att lägga in bilderna så till slut fick jag ge mig. Men nu gör vi ett nytt försök.

Ja så har vi då gjort första resan i bil med hela valpfamiljen...ja inte pappa Egon då förståss. Nej pappa han "jobbar" som vanligt och har i helgen blivit BIS-avelsgrupp med några av de halvsyskon som dessa små har (Tur att det inte är på samma sätt i människovärlden som i hundvärlden...med papporna alltså).  Det har blivit många lyckade kullar efter Egon och jag hoppas ju naturligtvis att det ligger en sådan i våran låda med. Hur det blir får framtiden utvisa!

Idag har vi alltså packat in mamma och barn i Pernillas bil och kört till Roma för att en av våra veterinärer Lotta som haft jouren hela helgen skulle klippa några sporrar på bakbenen innan hon fick åka hem och sova. Sporrar bak får de nämligen inte ha så de måste bort snaras möjligt och det var idag.

Vi plockade ner alla 7 valparna i en korg som var ordentligt vadderad med filt och "värmelapp" (som jag plockat ur någon gammal oljerock -vissa av dem har en sittlapp i en ficka bak på rumpan och en bra och ha sak-man ska aldrig kasta något :-))och sedan in i bilen på en biabädd i baksätet. Jag trodde hon skulle bli orolig och vilja ha bebisarna men hon tittade i korgen att alla såg nöjda ut och så la hon sig och sov.
När vi kom fram packade vi oss ur med korg, Stella och en biabädd. Tur att Robyn också var med som hjälpreda. Väl inne så fick vi vänta i väntrummet en stund och sedan in i undersökningsrummet. Där la vi Stella på bädden med valparna och sedan tog vi en och en.
 Här ser du hur liten såryta det blir. Det är läkt på några dagar så syns det inte. Valpen gnyr lite om du tar den från mamman men inget speciellt för detta ingrepp.  Det är nog värre om man får extra tår som vi aldrig haft oturen att få. Vi har bara haft baksporrar på totalt 9 valpar under de år vi hållit på. Allt extra som måste åtgärdas är man tacksam över att slippa.


Det var bara 4 som hade små sporrar som gick lätt att klippa bort och sedan ett litet tryckförband på som vi sedan tog av när vi kom hem. Stella var så lugna och valparna skrek nästan inget, det var ett snabbt klipp och sedan var det en liten, liten såryta som torkade upp väldigt snabbt. Stella var duktig på att låta bli bandagen så de flersta fick sitta kvar men några ettriga hade kravlat runt så de åkt av.

Här ser du hur stor valpen är i jämförelse med mammas bakben/has.

       

När vi så var hemma igen bäddade vi rent i lådan, gav Stella mat och sedan var det dags för oss att få lite fika - det blev våfflor med sylt och grädde! Hundarna fick också och självklart fick Stella men inte hennes små gryn de ser ut att få grädde av mamma, för de är härligt runda!

En kort rapport från tisdagen.
Alla mår prima, både mor och barn. Susanne och jag vägde dem idag och de har ökat med i snitt 120 gr, vilket jag tycker är bra. Den minsta av tikarna hade ökat 180g (om vi inte vägt fel på första vägningen ...men det tror jag inte). Så nu ligger de på mellan 480-530g. De flesta väger 500g och de är väldigt jämna i storleken som ni förstår. Hoppas det fortsätter på detta sätt framöver.  Stella har börjat lämna lådan lite mer nu och vill ha mat lite oftare nu. Hon får valpfoder och majsvälling. Hon äter bara om hon får lite välling på, då blir det jättegott. Hon får natruligtvis som hon vill, för jag vill att hon ska vara nöjd. Kan en skvätt välling förgylla livet så är det klart hon får det.
Hoppar gör hon lika smidigt som en gasell(vet inte hur det stavas men ni vet väl vad det är?)så alla grindar får vara öppna för det finns inga hinder för henne. Hon tar dem både i nedåtgående trappor som i uppför! Mellan i dörröppningar, dem tar hon utan att blinka, hon är otroligt smidig.

Hon höll på att skrämma livet ur mig när hon den dagen hon skulle valpa hoppade över grinden på övervåningen....rakt ner i trappan med en mage full med valpar..... MITT hjärta stannade nästan men hon såg helt oberörd ut. Hon for ut och rusade som en dåre efter kråkor som landat på gräsmattan....ingen förlossningsslöhet där inte. Hade det varit en människa så skulle vi knappt ha orkat gå i trappan när det startat men en hund är helt klart inte som vi! Jag tycker det är viktigt att de får bestämma själva vad de ska göra den sista tiden MEN i det ingår inte grindhoppning, det är klart olämpligt och jag har aldrig varit med om något sådant tidigare. Så har du en dräktig tik så tro inte att hon inte gör si eller så för att hon är dräktig....det hör inte alltid ihop med förnuftet.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ett JÄTTEGRATTIS till tillökningen i familjen!! Vad härligt att allt gått bra! Kommer gärna på besök framöver om ni orkar...alla står väl på kö... Kramar från Elisabeth och Elias (vi är just nu i Skåne o hälsar på syrran)

2009-04-07 @ 18:08:41
Postat av: Pernilla Å

Vilken tur att vi kan få rapport här. Vi har ju redan abstinens då vi inte sett dem på hela dagen. Fattar inte hur dagarna framöver ska gå?

/P och R

2009-04-07 @ 19:54:03
URL: http://pernillaochpuma.blogg.se/
Postat av: Maja

Hon verkar inte ha fattat att hon skulle använda skeden???

2009-04-07 @ 19:56:51
URL: http://www.wedd.se
Postat av: Ulla-Britta

Nej bordskicket är inte det bästa! Men du får lära henne medan du är hemma...fast så lättlärd är hon nog inte och speciellt inte just nu.



Å va jag längtar efter mina barn!!!!

2009-04-07 @ 23:49:21
URL: http://www.kennelrindi.se
Postat av: Kitty

Haha Underbar kommentar Maja, ibland önskar man att man kom på dom själv ;) fniss! Tänker på er P och R ;) Inte roligt och VÄNTA VALP, STACKARS er! ;)

2009-04-08 @ 05:54:43
URL: http://web.comhem.se/rindistexas
Postat av: Marie

Åhhhh! GRATTIS! GRATTIS! =) Hääärliigt! =) Dom ser sååå fiiina ut...småstjärnorna!"I see star tralalala" =)

Det är så lääängeesedan jag var ute på nätet och

blev ganska så överraskad när jag gick in på Rindis sidor för att läsa "din blogg" som hade bytts ut =))

Fattar inte vad tiden tar vägen ibland. Var du inte iväg och parade nyligen..känns som igår =) Lycka till med bäbisarna! Kram Marie

2009-04-08 @ 16:10:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0